På tåget till Stockholm är mina kryckor i vägen för alla. Jag är trött och kroppen värker när jag sätter mig framför en kvinna med irriterande dialekt som pratar om att hon hellre skulle gå över eld än att tala finska: Det fulaste språket!
Jag vill vända mig om, men vad ska jag säga -
"Om det är något som är fult så är det du"?
Tar på mig hörlurarna. På radion spelar de opera, tysk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar